Jag ryser å mår illa!!!
Inte av sjukdom utan av avsmak å rent förakt för det som hänt ENGLA.... Har själv en dotter i 10 års åldern - men kommer aldrig kunna sätta mig in hur känslan är för hennes föräldrar idag...
Å kanske lite ego är man för man vill inte veta eller sätta sig in i det heller... det skulle göra alldeles för ont.
Vi bor oxå i en liten ort å trodde i vår dumhet att barnen är säkra - det var en av anledningarna till att vi flyttade tillbaka hit....
Jag hade tänkt låta mina barn cykla själva till skolan nu i vår.... men skjuter lite på det - för rädslan finns där trots allt igen... Vet att man inte ska tänka så... men va fasiken ska man göra då... Blir så fruktansvärt förbannad - förr när ett barn försvann så fanns det lite hopp i allafall - men inte idag, magkänslan efter andra dagen var att detta kommer att gå åt helvete! Hon har inte sprungit bort eller gått vilse - då hade man hittat henne...
förstår inte vad det finns för människor - inte för att det är försvarbart att ta livet av någon - men när det handlar om ett barn - jag då vet man inte vad man ska ta vägen... Det blir för nära - en annan slags grymhet...
Idag går mina tankar till Englas familj... å någonstan så hoppas jag att dom kan hitta ur sorgen en dag !
Kanske dags att börja kämpa för en bättre värld... Den blir bara grymmare och grymmare...
Fast finns en sak som är bra - POLISEN gjorde ett jäklans bra jobb denna gång å hittade gärningsmannen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Lämna gärna ett litet spår...
4 kommentarer:
Ja, fy faaaan! Jag har också barn i samma ålder. Två killar (7 och 10 år)... Det är så fruktansvärt hemskt!
(Kul att det går bra för Grossman i Stanley Cup i alla fall...).
Jag känner precis samma sak, var också tvungen att skriva om det. Man behöver få ur sig det antar jag. Man fixar o har sig men någonstans i bakhuvudet finns hon där och tankarna går till hennes stackars mamma. Hur orkar man resa sig igen efter ett sådant slag? Ibland känns världen hopplös och grå men samtidigt i all denna sorg tycker jag det är fantastiskt hur alla dessa frivilliga slutit upp och ställt upp med att leta efter henne. Det visar att trots allt finns det godhet i världen.
Ha en fin dag/Mia
Har inga barn, men jag börjar tvivla på hur det är för barn att växa upp i detta samhälle med så sjuka människor som lurar omkring. Anser också att polisen gjorde ett dundrans jobb denna gången, har en utmaning och en uppmaning idag, kika in! KRAM
Ja usch,jag blev alldeles kall i går när jag hörde att han erkänt! Min atnkar går till dom anhöriga..
Skicka en kommentar